Lättläst och fascinerande om Uddevallas olika ansikten
Uddevalla har fått utstå mycket spott och spe genom åren. En trist och tråkig liten stad där det inte händer så mycket. Men ingen kan anklaga staden för att inte vara vacker. Nu för tiden är det främst Strandpromenaden med utsikten mot Uddevallabron som är tilldragande. Att läsa Bo Antonssons bok visar så mycket mer. Det är som att färdas från den ena platsen till den andra och inse hur mycket staden egentligen har att erbjuda.
Första lilla berättelsen heter Amerikabesöket och skildrar hur snickaren Oscar Wallman efter mer än 30 år i Amerika för första gången återvänder till sin hemstad Uddevalla. Bo Antonsson beskriver Oscars kärlek till Uddevalla på ett mycket målande vis och jag tänker att det är en väldigt fin liten stad vi bor i trots allt. Wallman går från att vara en helt vanlig snickare i Chicago till en celebritet i Uddevalla, en uppskattad och spännande gäst, som Antonsson skriver.
De tvära kasten i boken visar sig direkt. Från Wallmans historia går Antonsson direkt över till en hyllning till det som hette Nynäs bensinstation och låg på Västerlånggatan, inte långt från Kampenhof. Antonsson beskriver miljön målande och genom orden: "Det finns också en tvättplats där en man i trenchcoat och hatt med stelfrusna fingrar försöker spola ren sin gamla Citroën som med ett tjockt lager tycks ha samlat på sig halva Bohusläns grusvägar" är det lätt att se bilden framför sig.
Boken innehåller också ett brett persongalleri. Provinsialläkaren Teodor Nordström har ett eget kapitel, Siv Gunilla Österberg som är en alldaglig kvinna som mördar sin man är en annan, liksom Ellen Johndotter som genom mycket hårt arbete lyckats etablera en egen modebutik på Norra Drottninggatan är några av de personer vi får lära känna. Även Boxningsklubben, raggarna, en fotograf och skroten har egna kapitel. Bakom titlarna döljer sig må historier som är skickligt berättade.
För en Uddevallabo som jag är det kul och intressant att lära sig nya saker om sin hemstad. Som att Uddevalla hette Befja på 1300-talet och att det är därifrån ordet för Bäve i till exempel Bäveån kommer. Det hade jag ingen aning om. Bo Antonssons bok fullkomligt kryllar av saker jag inte visste om Uddevalla. Den historien som ändå kryper närmast skinnet är den som heter Anno 1701 och handlar om två medtagna och ovårdade ungdomar som kommer till Uddevalla från Färgelanda. Dagen efter hittas ett barnlik i Bäveån med en sten runt ena foten.
Jag skulle kunna skriva om alla berättelser men jag överlåter till er att själva läsa och bilda er en uppfattning om vilka ni tycker bäst om. Har jag då något negativt att säga om boken? Ja, som så många andra självutgivna böcker hade den mått bra av en redaktörsgranskning och kortats ner något. Då hade förmodligen också den taftologi som stör mig genom hela boken upptäckts. Bo Antonsson skriver nämligen i titeln och i slutet av varje stycke ...och så går livet vidare sin gilla gång i den lilla staden Uddevalla vid Bäveåns mynning... Lite tårta på tårta, antingen ska det vara ...så går livet sin gilla gång... eller ...så går livet vidare...
Titel: Berättelser från förr - så går livet vidare sin gilla gång i den lilla staden vid Bäveåns mynning - 31 korta berättelser från skilda tidsepoker
Författare: Bo Antonsson
Förlag: Vulkan bokförlag
ISBN: 9789189097070
Kommentarer
Skicka en kommentar