torsdag 21 november 2019

Rörbäcksboken - en hel del igenkänning

I veckan har jag skrivit om Rörbäcksboken - en bok om torp, gårdar och människor i Rörbäck väster om Uddevalla. För min egen del handlar det om stor igenkänningsfaktor eftersom jag tillbringat mina barndoms somrar i trakten. Det är svårt att recensera en sådan här bok med tanke på all fakta som finns i den. Men helt klart var det roligt att läsa om många människor man känner igen som profiler i bygden.

Dessutom har min egen far, Per-Olof Andreasson, medverkat i boken med ett stycke om sommargästerna som gjorde sitt intåg på området Lingäll i slutet av 60-talet. Det var då mina föräldrar köpte tomt och så småningom en sommarstuga som blev vårt sommarboende i omkring 50 år innan det såldes förra sommaren. Jag själv finns faktiskt med på en bild i boken från midsommarfirandet som har varit tradition i så många år.

Jag har pratat med Bengt-Göran Ask som är en av de som ligger bakom boken tillsammans med Rörbäcksgruppen. Läs hela min text om Rörbäcksboken HÄR!

onsdag 20 november 2019

Lite julstämning behövs i gråa november

Tyvärr blev det inget Bok och vin tillsammans med mina vänner för att diskutera Felicia Welanders bok Dan före dan. Alltid lika trist att missa dessa fantastiska tillställningar som min goda vän Jenny Magnusson som driver bloggen bokmalen.nu anordnar. Men den här gången kom jobbet emellan för min del.

Jag får väl diskutera boken lite med mig själv då och tycker att det var en enkel och småtrevlig historia som gick fort att läsa. Lite för trivial och ytlig för min del men ändå trevligt att läsa den här typen av böcker mitt i allt elände. Lite jul är väl heller aldrig fel nu när vi svenskar tycks vilja börja fira jul allt tidigare. Kanske inte så konstigt när det är gråare än grått ute just nu och knappt blir ljust alls på dagarna.

Boken handlar om Sigrid som är på väg hem för att överraska sin familj lagom till jul. Hon har varit på en längre utlandsvistelse och sagt till familjen att hon inte kommer hem alls. Men det är inte sant visar det sig. Sigrid har nämligen en överraskning till sin familj och det är att hon kommer hem ändå. Hon ser fram emot en traditionell jul i familjens stuga i Hälsingland. Men när hon kommer hem visar det sig att familjen har andra planer för julen. En katastrof för Sigrid som är helt besatt av julen och vill att allt ska vara som det alltid har varit.

I stället får hon ge sig ut och leta efter någon att fira jul tillsammans med i stugan. Hon testar datingsajter och får där kontakt med ett antal olika killar som hon dejtar för att bedöma om de håller måttet för att fira jul med henne eller inte. Det är inte så lätt ska det visa sig. Besöket i stugan för att förbereda julen håller dessutom på att sluta med en katastrof. Där får hon kontakt med grannen Ulla som visar sig vara en helt annan person än den Sigrid trott hon var. Julen närmar sig allt mer och den stora frågan är - ska Sigrid hitta någon att fira med eller inte?

Boken är lättsam och smågullig men inte särskilt rolig. Ganska långt från min humor. Sigrids faiblesse för julen blir alldeles för seriös och faktiskt lite påfrestande. Lite självironi hade varit befriande. Sigrid blir ju faktiskt på riktigt ledsen över att folk inte ser lika allvarligt på julen som hon gör. Stackars dessa killar som inte blir bedömda utifrån sin personlighet utan för om det är tillräckligt bra på att fira jul. Befriande ändå med grannen Ulla som ändå visar någon slags sårbarhet och mänsklighet mitt i allt det juliga. Själv hade jag aldrig velat fira jul med Sigrid.

Titel: Dan före dan
Författare: Felicia Welander
Förlag: Lavender Lit
Utgiven: 2019
ISBN: 9789187879593
Betyg: 3/10


söndag 10 november 2019

Traditionell deckare som lyfts av aktualiteten

Som journalist är det alltid intressant att läsa om andra journalister. Även fiktiva, men de har dock en tendens att alltid bli lite för mycket. Annika Bengtzon i Liza Marklunds böcker är ett exempel. Magdalena Hansson i Hagfors, som skapats av Ninni Schulman, är inte riktigt lika extrem men nästan. De lägger näsan i blöt så till den milda grad att det ibland blir fara för deras eget liv. Riktigt så fungerar det inte i verkligheten även om vi också jobbar på ett särskilt sätt i kriminalbevakningen. Men det där med att kliva över avspärrningar är en sak vi inte gör exempelvis.
Magdalena Hansson är alltså Ninni Schulmans karaktär. I den nya deckaren När alla klockor stannat är hon inte riktigt på topp. Hon är på väg in i en djup depression när en ung kvinna försvinner och senare återfinns död i Klarälven. Strax därefter skjuts en annan ung man till döds. Båda två är med i föreställningen om den legendariske urmakaren Johan Tinglöf. Morden är ovanligt bestialiska och poliserna Christer Berglund och Petra Wilander vid Hagforspolisen famlar i blindo och har svårt att se ett samband till en början. Ju längre utredningen fortskrider desto mer skrämmande framstår mördarens motiv. Som vanligt bidrar Magdalena Hansson till lösningen och som vanligt blir det livsfarligt för henne själv och hennes närmaste. Dessutom finns det övernaturliga inslag som är skrämmande. Sägnen om John Tinglöfs gamla golvur tycks dessutom vara sann. Varje gång ett nytt mord inträffar slår den gamla klockan som står hemma hos polisen Petra Wilander och hennes son Hannes. Trots att den står stilla. 

Jag har läst samtliga böcker i Ninni Schulmans serie om Hagforspolisen. Som jag skrivit tidigare så blir de där karaktärerna nästan som gamla bekanta. När klockorna stannat inleds precis som de tidigare böckerna och jag är rädd för att Ninni Schulman hamnat i samma förutsägbara fack som exempelvis Mari Jungstedt och hennes polis Anders Knutas. Snarlika karaktärer, samma story, samma uppbyggnad och samma upplösning. Trist. Men då visar Ninni Schulman att det har hon inte alls gjort. Boken växer och när poliserna kommer mördaren på spåren handlar det om ämnen som är extremt aktuella i dagens sekulariserade samhälle. Även psykisk ohälsa skildrar Schulman med bravur. I bland har man ingen anledning att må dåligt men gör det ändå. När klockorna stannat är en av hennes bättre böcker.

Titel: När alla klockor stannat
Författare: Ninni Schulman
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgiven: 2019
ISBN: 9789137150789
Betyg: 7/10

lördag 9 november 2019

Köttets tid - en fascinerande samtidsskildring

Nu har vi träffats i Bokkvartetten igen - den bokcirkel som jag varit med längst i. Den här gången läste vi Köttets tid av Lina Wolff och även den här gången var vi väldigt oense om vad vi tyckte om boken. Det är alltid då som diskussionerna blir som bäst. Lina Wolff fick ju Augustpriset för sin roman De polyglotta älskarna (polyglott=flerspråkig) men den boken har jag inte läst. Men kan inte förneka att jag därför var extra nyfiken på Köttets tid.

Kluven, udda, djup och lååång är några av de omdömen som kom upp om boken. Själv stod jag för omdömet djup då jag tycker att den egentligen tar upp ett väldigt populärt och ytligt samtida fenom - dokusåpa - men att sättet just den här dokusåpan framställs på är så långt i från Paradise Hotel och Bachelor man kan komma. Att prata om djup och själ samtidigt som vi lever ett mer ytligt liv än någonsin, bland annat via sociala medier är väldigt vågat. Det är en utmaning att läsa boken.

En svensk skribent, som vi sent omsider får veta heter Bennedith, åker till Madrid för att få inspiration till ett nytt projekt. I en bar möter hon en man som säger sig vara förföljd av skaparna till den mycket suspekta nätshowen Köttets tid. Hon får en impuls och låter honom bo hos sig och då berättar han sin historia för henne. Han säger sig ha misshandlat sin fru länge och nu vill dessa människor åt hans hjärta  Det blir mycket våld, blod och andra kroppsvätskor. Hon får också en impuls att tacka ja till att ta hand om en Alzheimersjuk äldre man för att tjäna lite extra pengar. Något som också får följder för hennes liv i Madrid. Så småningom dyker en manshatande nunna med anknytning till Köttets tid upp och hon blir huvudperson i bokens andra del. Hon berättar om sin lantliga uppväxt som omfattade mycket slakt av djur, vad hon tycker är rätt och fel och om hennes mammas moraliska dilemma när det gäller Köttets tid.

Lina Wolff är skicklig på att berätta och har ett fantastiskt språk. Handlingen däremot är oerhört grotesk och i bland rent äcklig. Min kompis Jenny använde ordet kluven i sitt omdöme. (Läs hennes recension HÄR!)  Jag är beredd att hålla med. Samtidigt som författaren är enormt skicklig och boken grymt intelligent blir jag upprörd när jag läser den och nån underhållning är det definitivt inte, som min kompis Mia sa. Men Wolff berättar om ett samtida genomen ur ett annorlunda perspektiv. Jag är glad att jag läste boken.

Titel: Köttets tid
Författare: Lina Wolff
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgiven: 2019
ISBN: 9789100180232
Betyg: 6/10

torsdag 7 november 2019

Humoristisk feelgood-debut med tvära kast

Nu jävlar är det min tur är titeln på Senada Amors Lauronens debutroman. En talande titel med tanke på att hon bestämde sig för att bli författare när hon blev stor. Nu är hon stor och har också mycket riktigt kommit ut med en bok. Imponerande och starkt jobbat.

Senada Amors Lauronen började sitt nya liv i Sverige just i Bohuslän. Hon är född i Bosnien. På 90-talet kom hon till Sverige som flykting. Då hamnade hon på Orust där hon bott och pluggat. Senare flyttade hon till Uddevalla innan hon hamnade i Göteborg där hon bor nu. Hennes debutroman är i genren humoristisk feelgood, med helt osannolika vändningar.

Nu är det inte Senada själv som titeln syftar på utan bokens huvudperson som heter Elsa Beskow. Om det är en blinkning till sagoförfattaren Elsa Beskov, som bland annat skrev böckerna om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin och min favorit Hattstugan, låter jag vara osagt. Men att det är mycket i Nu jävlar är det min tur som påminner om en saga råder det inga tvivel om. Min teori är att Senada Amors Lauronen medvetet valt det namnet för att kunna sväva ut och berätta en riktigt osannolik historia med mycket humor. I recensionsexemplaret har hon också skrivit en liten hälsning inledningsvis. Där citerar hon Oscar Wilde som sagt att "livet är alldeles för allvarligt för att man ska kunna tala allvar om det". Sedan uppmanar Senada Amors Lauronen oss att läsa mer feelgood. Så då är det väl bara att ta sig an hennes bok.

Senada Amors Lauronen har skrivit en rolig liten pärla, det råder det ingen tvekan om. Tvära kast, humoristiskt språk, färgstarka karaktärer men lite för många ord. Boken hade vunnit på att kortas ner något. Då hade språket blivit rappare och jag hade också önskat en något mindre spretig handling. Det blir lite för många tvära kast även om jag skrattar gott åt vissa karaktärsbeskrivningar och händelser. Att Elsa Beskov är en speciell kvinna är uppenbart och kanske har hon lite av författarinnan i sig - vad vet jag? Nu jävlar var det helt klart båda tvås tur!

Läs hela recensionen HÄR!

Titel: Nu jävlar är det min tur
Författare: Senada Amors Lauronen
Förlag: Visto förlag
Utgiven: 2019
ISBN: 9789178850389

söndag 3 november 2019

Jesper Fock - underhållande i all sin existentialism och torrhet

I en av mina bokcirklar hade vi den här gången läst Den tyngdlöse Jesper Fock av Jan Wallentin. Som vanligt var vi oense om boken och det är också då det blir som bäst diskussioner. Några av oss blev förvånade över hur underhållande boken ändå var och att den växte mot slutet. Medan någon tyckte den var tråkig och hade stora problem att ta sig igenom den.

Den tyngdlöse Jesper Fock handlar om just Jesper Fock - en socialdemokrat som tappat tron på sin ideologi. Efter att ha gjort några misstag är han ute i den politiska kylan. När en ny form av depression, tomhetssyndromet (TS), drabbar världen ser Fock en chans att ta sig tillbaka in i toppolitiken igen. Han blir svensk talesperson för TS och åker bland annat till USA på studieresa. Det var där syndromet upptäcktes första gången och Fock blir intervjuad i amerikansk TV bland annat. Han blir också utsedd av ledande politiker att leda en enmansutredning om TS, allt med förhoppningen att de ska bli av med honom i politiken en gång för alla. Men ingenting går riktigt som han tänkt sig.

Tomhetssyndromet är en blandning av depression och grubblerier, både ur religiösa men också politiska perspektiv. Den drabbade känner en slags tomhet och finner det meningslöst att ens finnas till. Personer i Jan Wallentins bok menar att det i Sverige skulle kunna bero på att vi inte är speciellt kyrkliga av oss och därmed saknar ett religiöst sammanhang. I USA sägs den ligga bakom både självmord och masskjutningar och den kristna högern anser att den drabbar de som vänt sig bort från gud. Det blir inte helt lätt för Fock när han som svensk ska lära sig mer om TS genom att åka till USA på studiebesök.

Jan Wallentin väver skickligt i hop så skilda ämnen som den ökande depressionen, klimatkrisen och döden. Boken inleds med att Fock och hans liv beskrivs ur ett politiskt perspektiv. Så småningom går det mer och mer över till att bli filosofiskt och de existentiella grubblerierna kommer mer i fokus. Fock grubblar över sitt liv men också över sina relationer med dottern och frun som vill ta med den lilla familjen på en yoga-retreat i Thailand,  Något som både Fock och dottern Moa dissar av klimatskäl. Det är då jag tycker boken börjar bli intressant. Vilka är vi egentligen? Vad gör oss lyckliga i den här materialistiska tillvaron? Vad kan vi göra för att ändra på den tomhet som många känner? Fock går till och med så långt att han provar på hur det känns att bli levande begravd i en kista.

Jag skrattar i bland men boken som känns grå och deppig lämnar mig ändå till slut med existentiella funderingar. Något som inte är så konstigt i en tid när allt fler drabbas av depression och utmattningssyndrom. Nog för att det är fiktion, men TS skulle kunna finnas också i verkligheten. Men om det skulle kunna bero på brist på religion eller inte låter jag vara osagt.

Titel: Den tyngdlöse Jesper Fock
Författare: Jan Wallentin
Förlag: Bokförlaget Polaris
Utgiven: 2019
ISBN: 9789177952138
Betyg: 4/10

Populära inlägg