Glasvinge - Katrine Engberg

Jag brukar normalt tycka mycket om danska kriminalförfattare och deras deckare. Jussi Adler Olsen, Elsebeth  Egholm, Sara Blaedel, Sören Svejstrup är bara några författare jag tilltalas av. Därför var jag väldigt nyfiken på Katrine Engberg när hon släppte debuten Krokodiljägaren förra året. Men då blev jag rätt besviken. Tyckte historien var trög och alltför osannolik. Morden var spektakulära men kändes påhittade på ett sätt som inte jag var imponerad av. När hon nu kom med uppföljaren Glasvinge gav jag den ändå en chans och det ångrar jag inte. Nu är Engberg inne på ett spår som är helt annorlunda och mycket bättre.

En död kvinna hittas naken i en fontän mitt i centrala Köpenhamn. Hon har förblött och kroppen är täckt av små assymetriska skärsår. Dagen efter hittas en man död i en fontän, uppenbarligen mördad på samma sätt. Polisen Jeppe Kørner tar sig an fallet, den här gången utan kollegan Anette Werner som är föräldraledig efter att precis ha fött en liten flicka. När polisen börjar undersöka de mördade personernas bakgrund inser de att alla har en koppling till det nu nedlagda behandlingshemmet Fjärilen där de arbetat. Ett hem som tog hand om och vårdade unga människor med olika psykiska problem. 

Utredningen för polisen in i det danska hälsovårdssystemet med allt vad det innebär. Den värld som på ytan kan se empatisk och trevlig ut är i själva verket något helt annat när det grävs lite djupare. Det finns många människor som kan drabbas på ett eller annat sätt av vanvård och personer som ekonomiskt vill sko sig på andra människors olycka. Föräldralediga Anette Werner har tråkigt hemma och får för sig att hjälpa till med utredningen på sitt eget sätt. Något som blir livsfarligt för henne. I takt med att Kørner arbetar sig allt närmare lösningen på historien står det allt mer klart att det är djupt liggande oförrätter som borrat sig långt in i en människas psyke som ligger bakom den hämnd någon satt i gång. Tiden håller på att rinna ut - ska de hitta mördaren innan det är för sent?

Som jag skrev tidigare är jag positivt överraskad över att Glasvinge är så bra efter den mindre lyckades debuten. Här är det spännande, trovärdigt och drivet i en perfekt mix. Både karaktärerna och handlingen är trovärdig, kuslig och aktuell. Samtidigt är det befriande att se Anette Werner lida av leda och förvirring i sitt nyblivna föräldraskap. Hur det kan kännas när jobbet varit ens sätt att identifiera sig och inte längre är det. Helt plötsligt har du en ny liten varelse att förhålla sig till vilket inte alltid är så enkelt. Huvudpersonen i Krokodiljägaren Esther de Laurenti är också med i en sidohandling. Lite onödigt tycker jag eftersom det inte tillför särskilt mycket och inser att det nog är henne jag inte tycker om från den första boken. Om du, som jag, var besviken på Krokodiljägaren, så ge Glasvinge en chans. Den är riktigt bra.

Titel: Glasvinge
Författare: Katrine Engberg
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgiven: 2020
ISBN: 9789137153322
Betyg: 7/10

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Snöblind - Ragnar Jónasson

Karma och Jonar - om mod och vänskap

Mannen i rutig skjorta - Magnus Danielson