Den sorgsne busschauffören från Alster - Håkan Nesser

Att öppna en ny bok av Håkan Nesser är som att öppna en flaska riktigt fint vin. Att läsa är som att ta in vinet i munnen, rulla runt och långsamt svälja. Kvinna med födelsemärke var den första boken jag läste av Nesser. Den kom 1996, och då hade det kommit några böcker redan innan. Sedan dess har jag slukat allt om kommisarie Van Veeteren och hans kollegor i den fiktiva staden Maardam. Jag har läst och tyckt väldigt mycket om böcker som och Piccadilly circus ligger inte i Kumla och Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Inga riktiga deckare i den bemärkelsen men ljuvliga i sina berättelser och språk. Efter det har jag följt kommissarie Gunnar Barbarotti, Eva Backman och deras kollegor. I senaste boken De vänsterhäntas förening korsas Van Veeterens och Barbarottis vägar för första och förmodligen sista gången.

Nu är Barbarotti tillbaka igen i Den sorgsne busschauffören från Alster. Tidigare akademikern och busschauffören Albin Runge skriver i sina anteckningar att han egentligen inte borde leva. När han får mystiska hotbrev där någon önskar livet ur honom har han full förståelse för detta. Han vänder sig till polisen i Kymlinge som kopplas in utan att kunna lösa fallet. Några år senare väljer Barbarotti och Backman av olika anledningar att tillbringa några månader i en ödslig stuga på Gotland. Helt plötsligt får fallet med Albin Runge ny aktualitet. Vad var det egentligen som hände 2012-2013? Har det kopplingar ännu längre bakåt i tiden? På den gotländska landsbygden kommer Barbarotti och Backman allt närmare en lösning.

Håkan Nesser berättar historien på sitt karaktäristiska sätt. Där finns en underfundig humor med en underliggande spänning som hela tiden driver historien framåt. Det är ingen traditionell deckare utan mer en tragisk livshistoria med tvära kast som leder fram till det som händer de dagar när Barbarotti och Backman befinner sig på Gotland. Nutid vävs skickligt i hop med dåtid som vanligt när det gäller Nesser. Det är aktuellt och sorgligt där människorna ändå har någon slags respekt för varandra. Barbarottis och Backmans relation är speciell och själv tror jag att jag skulle bli tokig om jag och min man pratade på det viset hemma hela tiden. Aldrig rakt på sak utan kryptiskt och alltid med en underton lämnad till mottagaren att själv tolka. Men språket, alltid detta Nesserska språket med ord jag måste slå upp för att förstå. Eller vad sägs om "i denna höstletargiska bygd" eller "indolent ledighet". Boken är en stabil Nesser skulle jag säga - en stunds riktigt fint vin som lämnar en behaglig känsla efter sig.

Titel: Den sorgsne busschauffören från Alster
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgiven: 2020
ISBN: 9789100183127
Betyg: 8/10 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Snöblind - Ragnar Jónasson

Karma och Jonar - om mod och vänskap

Mannen i rutig skjorta - Magnus Danielson